Bruket hade upplåtit ett område mitt i bruksbebyggelsen där det hade anlagts en gräsplan för fotboll med norra sidan nästan intill gaveln på "Värmlandsbyggnaden". På den sidan fanns sandgropar för höjdhopp, längdhopp och kulstötning. Under de första åren hade föreningen utövare i allmän idrott.
Genom åren har UIK haft fotbollslag, men det blev allt svårare att få ihop tillräckligt många spelare. Ända in på 1940-talet gjordes tappra försök att få ihop ett lag, men försöken blev inte långvariga.

Längdskidåkning blev den dominerande idrottsgrenen och skidåkare har vunnit en mängd troféer på landskapsnivå. Det skulle föra för långt om enskilda längdskidåkares prestationer nämndes här, men något av följande namn kan kanske väcka minnen - Sven Andersson, Gerhard Ericsson, Gotthard Lövgren, Sven Råberg, Holger Löwdin - för att nämna några bland många.

Den 5 februari 1939 invigdes den första hoppbacken i Västmanland, som UIK låtit uppföra i Smaltorp, en bit norrut utefter Hedströmmens västra sida.
Ett antal vintrar framåt blev Uttersberg en vallfartsort för skidhoppare, inte bara från närliggande orter utan också från stockholmsområdet. Snötillgången var bättre i Uttersberg. Sista hopptävllingen genomfördes i mars månad år 1945.
Som bilaga finns ett programblad från invigningen av backen och en affisch till en tävling. BILAGA

UIK lever fortfarande om än på sparsam nivå. Medaljer och pokaler mm, som förr förvarades i vitrinskåp i skolsalen i Östanfors, har nu samlats i ett rum på "Bruket" i Uttersberg. Familjen Nylén har aktivt bidragit till såväl ett fortsatt liv för UIK som uppsnyggning av idrottsplatsen. UIK är värd att leva.

Idrottsföreningarna på de flesta bruken i Västmanland bildade en samarbetsorganisation den 2 november 1919, som fick namnet BRUKSRINGEN. Bland bruksorterna deltog Norberg, Västanfors, Riddarhyttan, Skinnskatteberg, Surahammar, Hallstahammar, Uttersberg och Kolsva.
Huruvida sammanslutningen existerar fortfarande är oklart.