Nyhammar i Hed har flyglar, men ingen huvudbyggnad, och betraktas därför inte som en herrgård.
Riddarhyttans herrgård revs år 1978

Greve Fredrik Gyllenborg, som köpte Uttersbergs Bruk år 1748, lade grunden till Skinnskattebergs Bruk genom förvärv och sammanslagningar av mindre enheter. Gyllenborgs bruksaffärer gick ekonomiskt allt sämre. Konkursen dröjde emellertid till efter hans död och dödsboet nödgades sälja alla tillgångarna.

Bruket inköptes av brukspatron Wilhelm Hising (adlad med namnet Hisinger) och ärvdes sedan av sonen, den välkände kemisten Wilhelm Hisinger samt släktingar till honom, familjen Heijkenskjöld.
Hisinger lät uppföra herrgården år 1779 efter ritningar av Erik Palmstedt

Skinnskattebergs bruk avvecklades år 1909 och herrgården har därefter inte använts som bostad för brukägare.
Den fungerar nu som skogsmästarskola i Statens Lantbruksuniversitet.
Herrgårdsbyggnaden är föklarad som byggnadsminne.

Herrgården byggdes år 1862 av brukspatronen Patrik Reutersvärd.
Huvudbyggnaden är uppförd i putsad sten. Herrgården är privatägd.

Järnbruket, som började sin verksamhet år 1607 ägdes av Kronan. Åren 1692 till 1789 drevs bruket av Claes Wilkens och hans släkt. Vid slutet av 1700-talet ombildades Färna till fideikommiss.
Bruket övertogs genom arv i början av 1800-talet av Carl Johan von Hermansson.
Den nuvarande utformningen av Färna herrgård tillskrivs greve Hermansson.

Fideikommisset avvecklades år 1907. Järnbruket upphörde på 1920-talet. Till herrgården hör landets enda, bevarade privata mausoleum, som uppfördes på initiativ av greve Hermanssons son, Carl Fredrik.

Herrgården är numera privatägd och fungerar som konferensanläggning.

Under 1500-talet anlades ett stort antal järnbruk utmed Hedströmmen. En tysk vid namn Berendt von Hamburg fick previlegier av Gustav Vasa att anlägga smedjor och därav flera vid Bernshammar. Det antas att namnet Bernshammar kommer från denne man.

År 1748 köpte en räntmästare vid Uppsala universitet, Peter Julinschöld, Bernshammar. Han gick emellertid i konkurs 1767 och köparen hette Fredrik Otto Hassel, som adlades till namnet Lorichs. Herrgården är än idag i samma släkts ägo.

Fredrik Lorichs startade uppförande av den nuvarande herrgården år 1787. Förebild för Bernshammar antas vara herrgården i Skinnskatteberg, som är ritad av Erik Palmstedt. De båda byggnaderna påminner om varandra fast den i Bernshammar är mindre.

Utöver huvudbyggnaden finns på den 20 hektar stora, engelska parken en paviljong, ett lusthus (som egentligen är ett utedass) ett orangeri och ett vattentorn samt trädgårdsmästarbostad och förrådsbyggnad. På somrarna anordnas konserter i magasinet där elever från Mälardalens musikhögskola spelar kammarmusik. I samband med konserterna anordnas visningar av herrgårdens interiörer.

Herrgården byggdes omkring år 1700 av en okänd byggherre och på samma plats som en tidigare byggnad legat. Huvudbyggnaden och en flygel är byggda i trä och är väl bevarade i ursprungligt skick.
Herrgården är privatägd.

Karmansbo (namnet kommer av det medeltida herrnamnet Karlman) kallades ursprungligen Frölischhammar efter brukets grundare i början av 1600-talet. Det var en gång ett av de större stångjärnsbruken i Västmanland.

Efter friherre af Nordins konkurs i början av 1800-talet övergick ägandet till firma Schön och Compani, Stockholm. Därmed upphörde bruket att förvaltas och drivas av bruksägaren

Smedjan lades ner 1958. Den äges sedan år 1982 av Skinnskattebergs kommun och fungerar tillsammans med den väl bevarade bruksmiljön som museum.

Herrgården uppfördes år 1759 av brukspatron Martin Ludvig Örnsköld. Utöver huvudbyggnaden byggdes fyra flyglar, (kavaljersflygel, stall, vagnslider och mejeri) samt ett orangeri.

Ägandet av herrgården har vaierat genom åren. På senare tid har den ägts av Volvos fastighetsbolag där anläggningarna har använts som kursgård och konferenshotell.

Helt nyligen har Volvo sålt herrgården till familjen Engström, som är ägare till Färna herrgård och en industriverksamhet i Skinnskatteberg.

Det har legat en större byggnad på den plats nuvarande herrgårdsbyggnad ligger och som troligen uppfördes i början av 1600-talet. På en karta från 1695 finns byggnaden med nyanlagd park och lusthus vid stranden.
År 1672 köpte Johan Utterklo bruksrörelserna Flodhammar och Östanfors med tillhörande jordegendomar och byggnader, som han kom att benämna Uttersberg.

Utterklo avled omkring år 1690 varvid hans dotter, Maria Utterklo, övertog verksamheterna. Maria avled år 1731 och ende sonen tog över, men sålde allt år 1748 till sin svåger, greve Fredrik Gyllenborg.
Efter Gyllenborgs död såldes allt år 1771 på konkursauktion och köpare blev grosshandlaren Johan Wegelin. Han avled år 1788 och sonen Johan Hindrich övertog Uttersberg samma år.

År 1829 revs den gamla herrgårdsbyggnaden och den nuvarande började uppföras.

Brukspatron Johan Hindrich Wegelin avled år 1856 och svärsonen Carl Fredrik Knut Nieroth övertog verksamheterna. Mellan åren 1856 och 1866 genomfördes en mängd byggnationer i herrgårdsparken, såsom orangeri med bostad, bad- och brygghus, vin- och persikohus.

Nieroth sålde Uttersberg år 1873 till ett bruksägarkonsortium. Därefter har herrgården inte utgjort bostad för bruksägaren utan för ägaren och brukaren av jordbruksegendomen. Under en tid i början av 1900-talet har herrgården fungerat som pensionat..